Den politiska rollen och yttrandefriheten #val2018

Efter att följt den diskussion som uppkom kring Tomas Peterson (M) åsikt kring vigsel av samkönade så är det dags för att förtydliga rollen som politiker och förtroendevald. För om man väljer att kandidera för ett parti och dessutom ta en position som gör en till en av partiets ledande företrädare så överger man en del av sin egen fria åsikt till förmån för partiets. Det är inte svårare än att man ska vara lojal gentemot sin arbetsgivare, annars så åker man ut. 

Idag så har de flesta partier någon form av kandidatförsäkran som man får skriva under. Detta innebär i korthet att man står bakom partiets gemensamma politik och ska vara lojal mot partiet. Skrivningarna kan säkert skilja sig mellan partierna men i kort så är det så. Mycket av dessa kandidatförsäkringar har framkommit i kölvattnet av personvalsinslaget. Ty det har funnits en risk att kandidater valt att lova guld och gröna skogar som inte legat i linje med den politik som partiet gått till val på.

Men detta är inte samma som man måste dela sitt partiers åsikter till hundra procent. För politisk utveckling handlar om att bryta idéer så att nya kan födas. Men det finns en gräns och det är de respektive partiernas grundläggande värderingar. Och det är väll här som Tomas Peterson är i tassemarkerna med vart hans parti står. Jag kan inte döma detta utan det är det moderata partiet som måste bestämma sin gräns och om den har överträtts.

Debatten i partierna är fri i långa stycken när man är medlem i ett parti. Alla partier har sina medlemmar som partiledningen suckar över, men som är en vital del av utvecklingen. Men är första namn och då är det ens plikt att försvara de demokratiska beslut som partierna tagit. Kan man inte det så bör tanken om att kliva åt sidan vara naturlig. Så visst kan man påstå att man avsäger sig delar av sin åsiktsfrihet, när man väljer att kliva fram som främsta företrädaren. Men samtidigt så har du också en stor intern makt att få partiet att ändra sin politik om du har en annan åsikt.

Den andra sidan på detta myntet är att vi har ett kommunalråd som ska företräda två organisationer. Dels sitt parti och dels kommunen och det innebär att man måste tackla båda organisationernas värderingar och utifrån detta uttala sig. När man sätter sig som ledande partiföreträdare och/eller ledande kommun/landsting/regerings företrädare så finns inte privatpersonen kvar. Man är rollen 24/7 och måste även på den privata kräftskivan tänka på vad man säger. Det är inte privatpersonen utan titeln som hela tiden säger något. Inte alltid en önskvärd roll, men så fungerar spelets regler. Det kanske inte finns skrivna men vi vet att de finns där.

I debatten efter Tomas Peterson uttalande så är det några som skriker om yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Det har vi och alla är fria att yttra sina åsikter så länge det inte strider mot lagstiftningen. Men detta handlar inte om yttrandefrihet utan om vad man förbundit sig att uttala när man blir medlem i en organisation/parti och framförallt när man blivit vald som företrädare. Vill man till hundra procent vara fri att tycka inom ramen för yttrandefriheten så får man bli en fri debattör som inte har koppling till någon organisation som har sina egna gränser och regler.

Jag kommer återkomma med funderingar kring samhället och dess utveckling fram till valet september 2018. Ibland mer funderingar än sanningar. Det är viktigt att vi åter får igång ett samtal om utvecklingen av politiken och inte bara kring vem som ska regera med vem. Dessutom tror jag att kulturen kommer kunna bli en het fråga i valrörelsen och hoppas han får rätt i det!

Media och annat Intressant:
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

About Peter Högberg 3497 Articles
Socialdemokratisk opinionsbildare som inte alltid är korrekt, om ni frågar runt, men alltid Hammarbyare!

Be the first to comment

Kommentera